Huvudsyftet med studien är att undersöka fem svenskundervisande lärares språk- och talhandlingar avseende pojkars läs- och skriftspråkande. Studiens undersökningsfokus är således riktat mot på vilka sätt pojkars läs- och skriftspråkande uppfattas i lärares språk- och talhandlingar. Ambitionen har även varit att säga något om vilket literacyerfarande pojkar erbjuds inom svenskämnet.Teoretiskt förankras studien i två perspektiv, ett anglosaxiskt forskningsinriktat gällande literacy (Fast 2007) och ett diskursanalytiskt (Winther Jørgensen & Phillips 2000). Studiens ansats är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har genomförts (Kvale & Brinkmann 2009). Empirin har i sin tur analyserats genom ett diskursanalytiskt perspektiv (Winther Jørgensen & Phillips 2000).Utifrån studiens resultat presenteras en konstruktion av svenskämnet samt två konstruktioner som belyser hur pojkar positioneras som läs- och skriftspråkande individer; Konstituering av ämnet, ?Pojkar är pojkar? samt ?Pojkar har inte tid att läsa?.

The aim with this master?s thesis is to examine the information practices and information literacies among social workers in the field of the social services and in the work with child welfare investigations. This is in this study related to their ambition to fulfill the requirements of an evidence-based practice. On a theoretical level, the study is based on three theories grounded in the idea of situated learning and of human activities based in a social context. These are the sociocultural theory, the theory of communities of practices and the theory of information practices.

Föreliggande studie vill undersöka hur fyra verksamma lärare i svenska som andraspråk, enligt dem själva, förstår och undervisar literacy i ett multimodalt samhälle. Genom en kvalitativ metod har de fyra lärarna intervjuats enskilt och deras svar har sedan placerats i redan befintliga teman från en studie av Cross (2011) som, tillsammans med ett sociokulturellt perspektiv, utgör teoretiska utgångspunkter och analysverktyg för denna studie. Det analyserade resultatet visar bland annat att lärarna fokuserar mycket på sociala och kulturella praktiker vid literacyundervisning och att de inkluderar multimodaliteter i begreppet literacy men att det får olika mycket utrymme i undervisningen beroende på tillfrågad lärare..

I uppsatsens inledning påtalas att medier influerar samhället och därigenom människors sätt att vara och känna. För att utveckla arbetsmetoder som svarar mot samhällets syn på text framhålls att dagens bibliotekarier bör ta detta i beaktan. Syftet med undersökningen är att studera bibliotekariers arbetsmetoder i samband med lässtimulerande arbete i ett samhälle som ses stå inför ett nytt textlandskap. Resultatet är en kvalitativ fallstudie som undersöker bibliotekarierna i tvärgruppen Unggruppen på Uppsala Stadsbibliotek och deras upplevelser av fenomenet. I kapitlet ?Bakgrund och tidigare forskning? presenteras forskning om samtida text, lässtimulerande arbete för barn och unga och bibliotekariers arbete mot unga på folkbibliotek.Det teoretiska ramverket består av ett sociokulturellt perspektiv så som det beskrivs av Roger Säljö.

Denna uppsats redogör för regering och riksdags samt högskoleledningars uppfattning om nivån på andraspråksstudenters språkliga kompetens i det svenska språket. Uppsatsen visar hur dessa instanser anser att högskolor och universitet bör arbeta för att höja denna kompetens hos studenterna, där det behövs. I ljuset av denna politiska diskurs undersöker och beskriver uppsatsen hur skolor runtom i landet svarar på regeringens krav och hur kraven påverkar det arbete de för inom sina studentstödsverksamheter, de så kallade Studieverkstäderna. Uppsatsen är till sin karaktär dels en presentation eller ?positionsrapport? av verksamheternas arbete i nuläget och dels en inventering både av den problematik som studentstödsverksamheterna arbetar med och av de krav som de politiska instanserna ställer på andraspråkselevers språkkompetens.Den teoretiska grunden för uppsatsen är forskningen inom interkulturell retorik, speciellt viktig är community of practice-teorin, som innebär att miljön formar grupper som hålls samman av det de gör; exempelvis kan en gemensam språklig praktik forma en sådan sammanhållen grupp ? en community of practice eller språkgemenskap.